Kan ju säga att det var ett tag sedan jag skrev i den här bloggen. Känner att jag inte haft något intressant att skriva om, men så kan det ju vara ibland.

Om jag sammanfattar år 2010 kan jag bara säga att det var det bästa året i mitt liv, jag flyttade till Torpshammar, småbo, ett ställe med så otroligt underbara oh genomsnälla människor.
jag har inte ångrat en sekund att jag tod steget och flyttade.

Den 23 januari 2010 satt jag i volvon och såg hur meter blev till mil, ett flertal mil från trygga sollefteå. Staden jag växt upp i, men jag tog beslutet att pröva mina vingar! Kanske skulle det bli bra, kanske inte.

Mamma och pappa hjälpte mig bära in väskorna i mitt lilla rum. Rummet var mindre än jag trodde, och efter att all packning stod på golvet kollade jag mig runt och tankarna snurrade runt i mitt lilla oerfarna huvud... Skulle jag bo här? Skulle jag få vänner? Skulle jag klara av att vara utan mamma? Vännerna i Sollefteå, skulle dom glömma mig?
Mamma och pappa kramade om mig och sa att vi ses snart, och jag kände hur tårarna började rinna ner för min kind när dom stängde dörren, vad hade jag gett mig in på?
Jag ställde mig i fönsteret och såg ur bilen åkte ner för backen, från skolan, från´mig.. Och därmed började mitt nya äventyr!

Efter 1 vecka visste jag att jag hamnat rätt! Blev så otroligt bra välkommnad, behövde aldrig vara ensammen, det fanns alltid någon som ville lära känna mig och få kännedom om mitt livs historia, och jag delade väldigt gärna med mig av nästan allt, jag visste ju att dom skulle bli som min andra familj.
Johanna, Tommy, Ofelia, Kanon, Crille och Jesper brydde sig alltid, och efter bara 2 veckor var jag en i "gänget".

Jag åkte hem varannan helg och jobbade, träffade mamma, pappa, syster, Nova och naturligtvis mina fantastiska vänner som var kvar i lilla sollefteå. Dem uppskattade alltid min hemkomst lika mycket varje gång, och det gjorde mig så oerhört glad!
Skolan var super rolig och jag kände verkligen att jag hamnat till 100% rätt, Rökdykning, kemdyk, Serch and rescue, Wfr kurs, S-100 kurs, dykcertifikat... Jaa jag trivs som fisken i vattnet!

Visst, jag vet själv att jag har gjort några snedsteg, men vem är perfekt? Varken jag eller du som läser detta (om ens nån läser) Jag kan inte ta tillbaka de misstag jag gjort, men jag kan utvecklas ännu mer som människa och blicka framåt och aldrig göra om de misstagen igen.

Nu står inte makten i mina händer, men det gäller att ni litar på mig!




























 <3